Strategi

Vasa svenska församlings strategi för åren 2016–2020 (pdf 348 kB)
Vasa svenska församlings strategibroschyr 2016–2020 (pdf 124 kB)

Vasa svenska församlings strategi för åren 2016–2020 baserar sig på Kyrkan i ett mångkulturellt samhälle – framtidsredogörelse för Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland (pdf 2,7 MB), En mötande kyrka – riktlinjer för Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland fram till år 2020 (pdf 1,1 MB) och Strategi för Borgå stift (pdf 332 kB).

Vasa svenska församlings uppgift och vision
Strategi
Genomförande
Bakgrundsinformation

Centrala tankar i grunddokumenten

I Kyrkan i ett mångkulturellt samhälle (pdf 2,7 MB) framkommer det att vi nu lever i en tid som är komplex och snabbt föränderlig. Det innebär att det inte längre finns en gemensam berättelse som är enhetlig i fråga om innehåll och värderingar, utan olika generationer har sina egna berättelser. Ett bestående drag hos var och en är ändå vårt behov av svar på livets yttersta frågor om vad som är rätt och fel, meningen med livet och vem vi är. Istället för hierarkisk och institutionell religiositet söker människorna efter personliga möten, upplevelser, frihet och en levande gemenskap. De religiösa påverkarna förväntas vara jämlika diskussionspartner istället för auktoriteter som ger enkelriktade budskap. Förhållandet till kyrkan styrs av våra personliga föreställningar. Den personliga erfarenheten av kyrkan och kyrkans närvaro i offentliga debatter är viktig för kyrkans framtid.

Centralt i En mötande kyrka (pdf 1,1 MB) är betoningen på församlingsmedlemmen och lokalsamhället. Kyrkans kärna är att vara en gemenskap för möten, där alla medlemmar bildar kyrkan. Tanken är att vi i kyrkan möter Gud, vår nästa, oss själva och vår egen verklighet.

Strategi för Borgå stift (pdf 322 kB) betonar medlemmens inflytande på kyrkan. Döpta medlemmar utgör kyrkan och var än dessa medlemmar verkar är kyrkan närvarande. Det här betyder att kyrkans inflytande märks i medlemmarnas insatser i sina dagliga sammanhang.

Bakgrund

Församlingsrådet godkände 12.4.2010 strategin som gäller till slutet av år 2015. Strategiska beslut då var indelningen av församlingen i tre geografiska områden med kaplanerna som teamledare för distrikten. Koordineringsarbetet mellan de olika teamen skulle skötas av sektorsplaneringen där kyrkoherden är ordförande. I arbetet med strategin utarbetade varje team en handlingsplan, som tyvärr inte följdes upp under perioden.

Visionen för församlingen år 2015 var att Vasa svenska församling skall vara en mötesplats för alla Vasabor, där evangeliet står i centrum och kärleken till Gud tar sig uttryck i medmänskligt ansvarstagande. Denna vision tas med i strategin för perioden 2016–2020 som församlingens verksamhetsidé.

Vasa svenska församlings uppgift och vision


Kyrkans grundläggande uppgift
Vår verksamhetsidé
Värderingar som styr vår verksamhet
Kyrkans vision för år 2020

Kyrkans grundläggande uppgift

Kyrkans grundläggande uppgift är att förkunna Guds ord, förvalta sakramenten, utbreda det kristna budskapet och förverkliga kärleken till nästan (Kyrkolagen kap 1 § 2). Uppgiften är oföränderlig, men hur uppgiften antas och genomförs beror på omvärlden och tidsåldern.

Enligt En mötande kyrka (pdf 1,1 MB) definieras kyrkans uppgift så här:

Kyrkan kallar människor till gemenskap med Gud och uppmuntrar till omsorg om medmänniskorna och skapelsen.

Kyrkans uppgift är en uppgift för alla kyrkans medlemmar.

Vår verksamhetsidé

Vasa svenska församling är en mötesplats för alla Vasabor, där evangeliet står i centrum och kärleken till Gud tar sig uttryck i medmänskligt ansvarstagande.

Värderingar som styr vår verksamhet

Kyrkans värderingar är tro, hopp och kärlek.

TRO – Kontakten med nådens Gud är den kristnes hållfasta livsgrund.
HOPP – Jesu framtidslöften ger hopp.
KÄRLEK – Den heliga Anden uppmanar oss att älska varandra.

Kyrkans vision för år 2020

Visionen för kyrkan år 2020 och för Vasa svenska församling sammanfattas i En mötande kyrka (pdf 1,1 MB) på följande sätt:

Församlingens medlemmar upplever tron på Gud som en resurs och allt fler tillskriver kontakten med kyrkan stor betydelse. Församlingen är ett tillitens samfund som för samman olika människor. Kyrkans budskap hörs och påverkar överallt.

Strategi

Visionen för kyrkan år 2020 nås genom följande fyra riktlinjer. Riktlinjerna nedan beskriver hur Vasa svenska församling ska arbeta.

1. Vi lyfter fram budskapet
2. Möten berör
3. Vi älskar vår nästa
4. Vi värdesätter medlemskapet
Strategiska tyngdpunkter under strategiperioden

1. Vi lyfter fram budskapet

Guds ord förmedlas genom alla kristnas liv, ord och handlingar.

Budskapet, som bygger på Guds ord, förmedlas genom ett vardagsnära och enkelt språk. Det sker genom olika och personliga möten. Eftersom olika församlingsbor använder sig av olika kanaler, behöver sättet man kommunicerar på anpassas till och delges målgruppen.

2. Möten berör

Människan är skapad att leva i relation med Gud, medmänniskor och skapelsen. Församlingens uppgift är att ge var och en möjlighet att möta Gud, sig själv och andra.

Möten är grunden för församlingens verksamhet. Genom möten i mindre grupper kan den som kommer bli sedd, möta Gud, andra samt sig själv och sina tankar. Det är viktigt att den anställda som möter församlingsbon är närvarande och professionell samt öppen för tro och tvivel. Kontakten till medlemmarna kan ske på många plan, också via olika mediekanaler.

3. Vi älskar vår nästa

Varje människa är vår nästa. Församlingens uppgift är känna igen behov och reagera på dem – lokalt och globalt.

Att vi älskar vår nästa är grundtanken som ska genomsyra alla människomöten och allt det vi gör. Kärleken till vår nästa syns i vår församling genom att vi ser och bekräftar dem som deltar i vår verksamhet. Varje församlingsbo känner också spontant sitt ansvar för sin nästa, sina grannar och andra nära. Närvaro, bekräftelse, förlåtelse och beredskap att möta konflikter präglar den anställdas sätt.

4. Vi värdesätter medlemskapet

Varje medlem behövs för att bilda vår församling.

Varje medlem i vår församling är viktig. Därför är det viktigt att vi berättar om medlemskapet genom information och i mötet med församlingsborna. Vi vill fostra till delaktighet i församlingen. Tröskeln att engagera sig ska vara låg. Alla ska få delta och medverka, såväl vana som ovana. Vi behöver ge möjlighet för församlingsborna att växa i uppgiften. Vår uppgift är att stöda medlemmarnas utveckling som församlingsmedlemmar och kristna.

Strategiska tyngdpunkter under strategiperioden


Gudstjänsten som en samlande mötesplats för alla församlingsbor
Satsning på konfirmandarbetet stärker medlemskapet
Distriktens roll i planeringen av församlingens verksamhet
Medlemmen i centrum
Kommunikation
Kärleken till vår nästa
Frivilligverksamhet

Gudstjänsten som en samlande mötesplats för alla församlingsbor

Församlingen satsar på gudstjänstlivet och förrättningarna där också musiken spelar en stor roll. De nya psalmerna i psalmbokstillägget introduceras i församlingen. Medlemmar och anställda utvecklar kontinuerligt gudstjänsten så att varje gudstjänst är till för alla och blir en plats där olika åldersgrupper möts. Församlingsrådet ansvarar för att utvecklingsarbetet påbörjas.

Genom förrättningarna når församlingens anställda en stor del av församlingsborna. Därför är det viktigt att både samtalet och förrättningen blir ett stödjande möte i glädje och sorg.

För att motverka den negativa trenden med ett sjunkande medlemsantal, behöver församlingen stärka dopets ställning och satsa på konfirmandarbetet. Församlingen lyfter även fram vigseln och välsignelsen av äktenskapet samt stöder parrelationerna.

Satsning på konfirmandarbetet stärker medlemskapet

Församlingen genomför en sänkning av konfirmandåldern från 16 år till 15 år under verksamhetsåret 2016-2017. Denna sänkning påverkar församlingsarbetet under hela strategiperioden i och med att hela personalen kommer att behövas i konfirmandarbetet. Sänkningen påverkar även hjälpledarutbildningen och hjälpledarverksamheten under de följande åren.

Konfirmanderna har många närstående (föräldrar, faddrar och mor-/farföräldrar) som församlingen möter genom skriftskolan och framförallt i konfirmationen. Under strategiperioden kommer en ny nationell plan för konfirmandarbetet att införas.

Distriktens roll i planeringen av församlingens verksamhet

Församlingens verksamhetsplanering sker i distriktsteamen samt i distriktsråden och kapellrådet genom ett aktivt samarbete. Verksamheten bör planeras utgående från de behov och önskemål som framkommit av medlemmarna i området.

Distrikten utarbetar var sin handlingsplan för strategiperioden. Planerna uppdateras och utvärderas årligen i samband med budgetarbetet. Planen uppgörs av distriktsteamen och distriktsråden/kapellrådet. Nya trender analyseras. Samtidigt analyseras personalanvändningen. Personalresurserna anpassas enligt tillfället.

Centrumdistriktets organisation stärks och ett distriktsråd bildas. Majoriteten av församlingsborna tillhör centrumdistriktet.

Medlemmen i centrum

Församlingen har under strategiperioden ett undersökande grepp. Vi använder oss av Medlem 360, vid behov gör vi egna undersökningar och vi utvärderar kontinuerligt verksamheten i de olika sektorerna med hjälp av frågeformulär. Vi använder fokusgrupper för att utveckla verksamheten. Vi skapar kanaler för respons på församlingens verksamhet.

Vi utvärderar, utvecklar och avslutar verksamhetsformer, så att verksamheten motsvarar behoven.

Vi skapar möten för personer av alla åldrar och livssituationer, så att alla hittar en gemenskap där de kan möta Gud och sig själva.

Kommunikation

Vi utarbetar principer för församlingens kommunikation.

Vi är aktiva på de sociala medierna. Anställda, förtroendevalda och frivilliga erbjuds utbildning och vi formar en hållbar strategi för hur församlingens sociala nätverkande byggs upp och underhålls.

Vi fortsätter att prenumerera på Kyrkpressen till alla församlingsbor. Tidningen är en viktig mötesplats för de svenskspråkiga samt en kontaktyta inom stiftet.

Vi är en församling som tydligt tar ställning och engagerar sig i vardagsdebatten för kristna värderingar.

Kärleken till vår nästa

Vi arbetar så att alla känner sig trygga och lika värdefulla i vår församling.

Vi uppmuntrar varje medlem att reflektera över vad det innebär att älska sin nästa i vardagen.

Vi arbetar för att minska den sociala utslagningen och de sociala klyftorna i Vasa, exempelvis genom matdistribution och andra hjälpinsatser.

Vi är aktivt med i arbetet bland det ökande antalet flyktingar och invandrare i Vasa.

Frivilligverksamhet

Vi ger ansvar till församlingsmedlemmarna.

Vi utarbetar en plan för frivilligverksamhet och samarbetspartners.
Vi kartlägger färdigheter hos medlemmarna som vi ofta möter och erbjuder ansvar och uppgifter utgående från färdigheterna.

Genomförande

Strategin är personalens och förtroendevaldas hjälpmedel i planeringen och genomförandet av verksamheten i Vasa svenska församling. Den ligger till grund för alla strategiska samtal som förs.

Strategin revideras årligen i samband med behandlingen av verksamhetsplanen och budgeten. Yttre omständigheter beaktas när revideringen av strategin görs. I verksamhetsberättelsen utvärderar alla sektorer årligen sitt arbete utgående från strategin. Strategin ligger till grund i utvecklingssamtalen. Efter två års görs en utförligare utvärdering av hur arbetet med strategin förlöpt i församlingen.

Nya förtroendevalda introduceras i församlingens strategi. Detta gäller direktionsmedlemmar år 2017 och det nya församlingsrådet och medlemmar av nya gemensamma kyrkofullmäktige år 2019.

Bakgrundsinformation

Vasa svenska församling verkar i den tvåspråkiga staden Vasa. Karaktäristiskt för Vasa är att var femte invånare är studerande. Staden är internationell genom alla företag med utländsk arbetskraft samt genom invandrare och studerande från andra länder. Samtidigt är Vasa en heterogen stad med stora socioekonomiska skillnader.

Befolkningsstrukturen i Vasa stad
Församlingens verksamhetsbetingelser

Befolkningsstrukturen i Vasa stad

Vasa är en kraftigt växande stad med ca 67 000 invånare. Av dem talar 7,6 % något annat språk än finska (69,7 %) och svenska (22,7 %). Totalt talas 94 olika språk och 118 olika nationaliteter är representerade bland befolkningen.

Staden är indelad i 12 storområden och sedan 1.1.2013 utgör Lillkyro ett av dem. Stadsdelar med störst befolkning är Centrum (14 271 personer), Gerby (10 814), Roparnäs (8 801) och Korsnäståget (7 521) [Vasas befolkning storområdesvis 1973–2014 Jonas Nylén 1.6.2015 http://www.vaasa.fi/sites/default/files/befolkning_storomradena_1973-2014.pdf (974 kB) hämtad 16.6.2015].

Den svenskspråkiga befolkningen är i huvudsak bosatt i Centrum (4 267 personer), Gerby (3 357) och Sundom (1 806). Antalet svenskspråkiga i Lillkyro är omkring 80-85 personer.

Enligt Vasa stads befolkningsprognos [Vasas befolkningsprognos 3.6.2015 Jonas Nylén] kommer folkmängden att öka med cirka 4 200 invånare fram till år 2020. De viktigaste orsakerna till den kraftiga befolkningstillväxten, som inletts redan för några år sedan, är fler arbetsplatser, invandring och ett högre födelsetal.

Enligt prognosen kommer antalet invånare i åldern 0–19 år att öka med ungefär 1 000 personer under åren 2015–2020. Av dem är 271 svenskspråkiga, 237 finskspråkiga och antalet invånare med annat modersmål 490 personer. Områdesvis sett ökar antalet barn i åldrarna 0–6 år och 7–12 år mest i Gerby och Sundom. Antalet barn i samma åldersklasser minskar däremot mest i Korsnäståget och Lillkyro. Antalet invånare i åldern 13–15 år ökar mest i Roparnäs, Hemstrand och Gerby. Antalet invånare i åldern 16-19 år ökar i sin tur mest i Korsnäståget, Hemstrand och Roparnäs.

Även övriga åldersgrupper växer. I stadens prognos växer antalet invånare i åldern 20–34 år med cirka 1 000 personer, antalet invånare i åldern 35–49 år med cirka 700 personer och antalet invånare i åldern 65+ med cirka 1 900 personer. Antalet invånare i åldern 50-64 år minskar däremot med cirka 400 personer.

Korsnäståget, Vöråstan och Brändö är de områden i Vasa som klarar sig socioekonomiskt sämst i stadens jämförelse av de olika stadsdelarna gällande utbildning, inkomstnivå, arbetslöshetsgrad och främmande språk. Skillnaderna till övriga stadsdelar har vuxit sedan år 2011. Till dessa stadsdelar har människor med annat modersmål än finska och svenska koncentrerats [Vaasan suuralueet 2000-luvulla. Neljän muuttajan sosioekonominen tarkastelu Jonas Nylén 12.8.2015].

Reflektion

Verksamhet för barn behöver under strategiperioden fortsättningsvis ordnas i Sundom och Gerby. Unga vuxna och studerande är en grupp i förändring. Nya grepp i verksamheten behövs. Denna åldersgrupp engagerar sig gärna för en hjärtesak för en kortare period. För vuxna är inte platsen avgörande för deltagande, utan snarare verksamhetens innehåll. Verksamheten för 65+ behöver anpassas till dagens aktiva pensionärer. I samband med pensioneringen kan livsfrågor så som meningen med livet igen aktualiseras.


Församlingens verksamhetsbetingelser

Vasa svenska församling hör till Korsholms prosteri i Borgå stift. Församlingen är med sina ca 12 800 närvarande medlemmar den tredje största församlingen i Borgå stift [Enligt Statistisk årsbok för kyrkan 2014: Esbo svenska församling 15 749, Borgå domkyrkoförsamling 13 281]. I jämförelse med alla församlingar i den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland hör Vasa svenska församling till de mellanstora-större församlingarna.

Vasa svenska församling, Vasa finska församling och Lillkyro församling bildar Vasa kyrkliga samfällighet, som administrativt lyder under Lappo stift. Den kyrkliga samfälligheten sköter de tre församlingarnas sjukhussjälavård, familjerådgivning, begravningsväsende, fastighets- och ekonomiärenden samt den gemensamma personalförvaltningen och övrig förvaltning.

Till Vasa svenska församling hör Sundom kapellförsamling. Kapellförsamlingen grundades i januari 1987. Kapellförsamlingens uppgift är att ansvara för det kyrkliga arbetet inom Vasa svenska församling i Sundom. En person som hör till lutherska kyrkan i Finland och bor i Sundom är medlem i Sundom kapellförsamling.

Församlingens verksamhet i distrikt och sektorer
Församlingens medlemsantal
Resurser

Församlingens verksamhet i distrikt och sektorer

Vasa svenska församling är indelad i tre distrikt; Sundom kapellförsamling, Dragnäsbäck-Gerbydistriktet (Dragnäsbäck, Gerby, Västervik, Skogsberget) och Centrumdistriktet (Centrum, Brändö, Roparnäs, Gamla Vasa). Distriktet har ett distriktsteam bestående av medarbetare från olika sektorer. Verksamheten leds av den kaplan som ansvarar för distriktet.

Sundom kapellförsamling leds av ett kapellråd och Dragnäsbäck-Gerby leds av distriktsrådet.

Centrumdistriktet har inget distriktsråd.

Församlingen är även indelad i sektorer utgående från verksamhetsformerna: barnverksamheten för 0-6 åringar och deras familjer, ungdomsarbetet för 7-29 åringar och deras familjer samt diakonin, missionen och kyrkomusiken som riktar sig till medlemmar i alla åldrar. Varje sektor leds av en sektorsansvarig.


Reflektion

Församlingen är indelad i två distrikt som är geografiskt koncentrerade, Sundom och Dragnäsbäck-Gerby, och ett geografiskt utspritt område som kallas centrumdistriktet. Den här indelningen innebär att fördelningen av den svenskspråkiga befolkningen är väldigt olika mellan distrikten. I Sundom bor ca 1 800 svenskspråkiga, i Dragnäsbäck-Gerby distriktet bor ca 4 320 svenskspråkiga och i centrumdistriktet bor ca 8 780 svenskspråkiga Vasabor.

Centrumdistriktet behöver kartlägga var verksamheten ordnas. Var finns mötesplatserna för distriktet?

Församlingens medlemsantal

Medlemsantalet i Vasa svenska församling uppgick 31.12.2014 till 12 792 personer. Det innebär att ca 84 % av de svenskspråkiga i Vasa tillhör församlingen [Den svenskspråkiga befolkningen i Vasa uppgick 31.12.2014 till 15 172 och utgör 22,7 % av hela befolkningen i Vasa stad. Källa: www.vaasa.fi/WebRoot/380444/Vaasa2010SubpageWithoutBanner.aspx?id=1205035 hämtad 5.5.2015]. Den nationella kyrkotillhörigheten år 2014 var 73,7 %.

Under de senaste tio åren har antalet närvarande medlemmar i Vasa svenska församling minskat med 330 personer. Vid jämförelse av den närvarande befolkningen under åren 2005-2009 minskade medlemsantalet med cirka 20 personer per år. År 2010 minskade medlemsantalet plötsligt med 135 personer. Denna minskning överensstämmer med förändringen i rikskyrkan då exceptionellt många lämnade kyrkan.

Efter detta har Vasa svenska församlings medlemsantal minskat med 50-70 personer per år, förutom år 2013 då den närvarande befolkningen trots 119 utträdda ökade med 68 personer i jämförelse med året innan.

Förändringar i medlemsantal under de senaste tio åren
  2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Utträdda 47 69 99 136 121 184 129 92 119 208
Inträdda 33 29 18 44 55 49 45 28 42 43
Närvarande
befolkning
13 122 13 117 13 099 13 075 13 054 12 919 12 847 12 798 12 866 12 792

Reflektion

För att motverka den negativa trenden med ett sjunkande medlemsantal, behöver församlingen stärka dopets ställning och satsa på konfirmandarbetet. Genom förrättningarna når församlingens anställda en stor del av församlingsborna. Därför är det viktigt att tillfällena när många möts blir en positiv upplevelse/god erfarenhet.

Resurser

För att kunna utföra sin grunduppgift och fullfölja verksamhetsidén har församlingen till sitt förfogande verksamhetsanslag, verksamhetsutrymmen, personal, förtroendevalda, frivilliga och samarbetspartners.

Verksamhetsanslag
Verksamhetsutrymmen
Personal
Förtroendevalda
Direktioner och råd
Frivilliga
Samarbetspartners

Verksamhetsanslag

Gemensamma kyrkorådet tar ställning till budgetramarna för Vasa kyrkliga samfällighet och fördelar anslagen mellan församlingarna i samfälligheten. Verksamhets- och ekonomiplaner uppgörs för tre år åt gången med det närmast följande året som bindande. Vid årets slut uppgörs en verksamhetsberättelse.

Verksamhetsutrymmen

Församlingen har sitt centrum med pastorskansli och kansliutrymmen i byggnaden på Skolhusgatan 26 och Vasaesplanaden 3. Verksamheten utövas i samfällighetens lokaler (kyrkor, församlings- och prästgårdar) runt omkring i Vasa. De utrymmen som församlingen främst verkar i förutom utrymmena i centrum är Gerby församlingshem, Dragnäsbäcks kyrka och utrymmena i Sundom.
Vasa svenska församling äger inte något verksamhetsutrymme, men har förtur till Alskathemmets lägergård.

Personal

År 2014 hade församlingen 34 anställda varav 23 var anställda i ordinarie tjänst och elva i arbetsavtals-förhållande.

  Tjänst Arbetsavtal 50–100% Arbetsavtal 1–49% Totalt
Pastoralt arbete 6*     6
Kyrkomusik 3     3
Diakoniarbete 5 1   6
Ungdomsarbete 3   2 5
Barnverksamhet 1 7 1 9
Missionsarbete 1     1
Information 1     1
Pastorsexpedition 3**     3
Totalt 23 8 3 34

* Fördelas på 7 präster.
**Det finns 4 tjänster, varav en tjänst är vakant. Lönen från vakansen används till diakoniarbetaren i arbetsavtalsförhållande.

 Utöver denna personal finns sommarvikarier och vikarier under terminerna speciellt inom barnverksamheten och kyrkomusiken.

Åldersfördelningen bland tjänsteinnehavare och arbetstagare med anställning över 50 % under år 2015 visar att sju personer är i åldern 25-39 år, 13 personer är i åldern 40-49 år och elva personer är i åldern 50-65 år.

Förtroendevalda

De förtroendevalda representerar församlingsmedlemmarna och bidrar med sitt kunnande i beslutsfattandet inom församlingen. De är de församlingsanställdas samarbetspartners.

Församlingsrådet i Vasa svenska församling består av 14 förtroendevalda. Dessa ledamöter utses genom församlingsval vart fjärde år. Församlingsrådets ledamöter fungerar som församlingsbornas representanter, beslutsfattare, påverkare samt innovatörer i församlingen.

Gemensamma kyrkorådet sköter beredningen, verkställandet och förvaltningen av gemensamma ärenden i samfälligheten. I gemensamma kyrkorådet har Vasa svenska församling tre ledamöter.

Gemensamma kyrkofullmäktige är församlingarnas högsta beslutande organ och det består av 51 medlemmar som utsetts i församlingsval. Vasa svenska församling har 13 platser.

Direktioner och råd

Församlingen har fyra direktioner: direktionen för barnverksamheten, direktionen för kristen fostran bland unga, diakonidirektionen och missionsdirektionen. Därtill har församlingen ett distriktsråd och Sundom kapellförsamling ett kapellråd. Församlingsrådet utser representanter i alla direktioner och råd i enlighet med instruktionen för respektive organ. Församlingsrådet är representerat i varje organ.

Frivilliga

Rekryteringen av frivilliga sker vanligen via direkt kontakt mellan anställda och församlingsmedlemmar. Ibland så att verksamhetsidén och initiativet kommer från en lekman och ibland så att den anställda kommer i kontakt med någon som tillfrågas för en viss uppgift.

De frivilliga har varierande uppgifter. I Sundom finns frivilliga som koordinerar inför Sommarfesten, kyrkkaffe och välkomnandet av nyinflyttade. För de verksamheter som inte har en frivillig koordinator ligger ansvaret på respektive anställd. Därtill finns frivilliga som leder smågrupper inom vuxenarbetet och planerar pensionärsverksamhet. Många frivilliga engageras som musiker. Listor över de frivilliga för alla olika verksamheter kunde göras upp för att förenkla arbetet.

I Dragnäsbäck finns en lekman som koordinerar textläsare till gudstjänsterna och frivilliga som håller månadsandakterna. Distriktsrådet koordinerar serveringsgrupperna, som består av frivilliga. Rekrytering av frivilliga sker genom att distriktsrådets medlemmar frågar bekanta i sin närhet och i de föreningar som distriktsrådsmedlemmarna är aktiva i.

I Centrum kontaktar anställda kyrkvärdarna, gudstjänstgrupperna, frivilliga för tillfället Bön och Lovsång, besökstjänsten samt hjälpledare som medverkar i barn- och ungdomsverksamheten. Nya frivilliga kontaktas personligen, via telefonsamtal eller genom annonsering och Facebook. Ungdomarna rekryteras främst genom hjälpledarutbildningen. På Facebook annonseras uppgifter för hjälpledarna och ibland annonseras även uppgifter i gudstjänsterna.

Samarbetspartners

Församlingen samarbetar med de övriga lutherska församlingarna i samfälligheten, prosteriet, stiftet och rikskyrkan samt med de lokala frikyrkorna och ortodoxa kyrkan i Vasa. Därtill samarbetar vi med de inomkyrkliga väckelserörelserna Svenska lutherska evangeliföreningen, Kyrkans ungdom och Fridsföreningen. Finska missionssällskapet, Kyrkans utlandshjälp och Studentmissionen är även naturliga samarbetspartners. Församlingen har även en vänförsamling i Mazimbu, Tanzania.

Vasa stad med dess olika ämbetsverk är en naturlig samarbetspart. Församlingen samarbetar med de svenska pensionärshemmen, vårdinrättningarna, daghemmen, förskolorna och skolorna i staden. Samarbete finns även med svenska skolor på andra stadiet, högskolorna och universiteten.

Svensk- och tvåspråkiga organisationer och föreningar som verkar i staden är övriga naturliga samarbetspartners. Här kan nämnas Marthaförbundet, Folkhälsan, Röda korset, Settlementet och Fri från narkotika. Genom musikverksamheten finns även ett starkt samarbete med nejdens körer och orkestrar.

Reflektion

Församlingens resurser är ännu goda. Under strategiperioden förväntas den ekonomiska situationen att bli kärvare. Det innebär att arbetsuppgifterna i församlingen fördelas på ett flexiblare sätt utgående från personalens kompetens och inte enbart utgående från tjänstebenämning. Behovet av frivilliga kommer att öka. Ett gott samarbete med olika aktörer är en förutsättning för att församlingen ska vara en samarbetspart även i framtiden.

Vasa svenska församlings uppgift och vision
Strategi
Genomförande
Bakgrundsinformation

Vasa svenska församlings strategi för åren 2016–2020 (pdf 348 kB)
Vasa svenska församlings strategibroschyr 2016–2020 (pdf 124 kB)

Sidan uppdaterad 18.03.2016 kl. 10:51 av Johanna Backholm