Hon arbetar för hållbara kläder

Temat för årets ekofasta är hållbar klädkonsumtion. Klädskaparen Cecilia Antfolk i Vasa uppmanar människor att avstå från impulsköp. 

Kläder. Svensk ordbok berättar sakligt att kläder är skyddande, värmande och prydande anordningar av mjukt material som människor bär på kroppen. För klädskaparen Cecilia Antfolk rymmer ordet mer än så. För henne är kläder ett intresse, ett arbete och en ventil för kreativitet. Hon ser också kläder som ett hot.

– Kläder är ett av de största hoten mot miljön. Klädindustrin är tvåa efter oljeindustrin när det gäller nedsmutsning, säger hon och skakar på huvudet.

För att tillverka kläder förbrukas stora mängder energi, kemikalier och vatten. Naturvårdsföreningen i Sverige ger som exempel att det krävs cirka 10 000 liter vatten för att odla ett kilogram bomull. Dessutom belastar kläder miljön då de ofta transporteras långa sträckor innan de når våra butiker.

– Ett annat problem är överproduktion och att kläderna ofta tillverkas av dåliga material som inte håller. Det gör att kläderna bara används en kort tid innan de slängs, säger Antfolk.

Med tanke på de problem klädindustrin ger upphov till välkomnar hon temat för årets ekofasta: hållbar klädkonsumtion.

– Äntligen! Det är jättebra att problemen uppmärksammas. Att tänka på sin klädkonsumtion kan absolut vara en del av fastan. 

Gå igenom garderoben innan du köper nytt

För kristna inleds den största fastan fyrtio dagar innan påsk. Fastan handlar om att avstå från något för att i stället skapa utrymme för eftertanke, stillhet, bön och möten med Gud. För den som önskar inkludera kläder i sin fasta har Antfolk en konkret idé: avstå från impulsköp.

– Vi gör ofta ogenomtänkta och osunda inköp som leder till att garderoben fylls med kläder som vi inte använder.

Cecilia Antfolk njuter av att se ett plagg ta form. Hon syr gärna kläder av ekologiska tyger.

Cecilia Antfolk tycker att det är bättre att gå igenom garderobens innehåll ordentligt och se vad man verkligen behöver före man köper nytt. När man vet vad som finns i garderoben kan man planera sina inköp i stället. Då får man en sammanhängande garderob som gör det roligare och lättare att matcha olika outfits.

För att konsumera kläder på ett mer hållbart sätt uppmanar Antfolk människor att satsa på kvalitet framom kvantitet och att lära känna olika material. Hon tror att det är vanligt att människor inte vet vad kläder är tillverkade av. Som exempel nämner hon polyester, vilket är en sorts plast.

– Plagg som är gjorda av polyester andas inte, vilket ofta leder till att man inte vill använda dem.

Väljer kläder av naturmaterial

När Antfolk själv köper kläder väljer hon helst plagg som är gjorda av naturmaterial såsom linne eller bomull.

– Om man väljer kläder av hög kvalitet håller de längre, de är sköna att ha på sig och chansen är större att man faktiskt använder dem.

När man köper kläder ska man försöka sikta på att köpa plagg som kan bli ens favoritplagg. Att handla kläder på loppmarknader och i second hand-butiker ser Antfolk också som ett ypperligt alternativ för den som vill satsa på en mer hållbar klädkonsumtion.

– Den här klänningen har jag fyndat på en second hand-butik i Helsingfors. Den är kanske trettio eller fyrtio år gammal. Den ser ut att vara hemsydd och är väldigt välgjord och kommer att hålla länge än, säger Cecilia Antfolk och synar sömmarna på den blåmönstrade klänning hon bär.

Antfolk har alltid haft ett stort intresse för kläder och skapandet av dem. Sy började hon göra så fort hon förstod hur en symaskin fungerar.

– Jag minns fortfarande känslan när jag hade sytt mitt första plagg med overlocksömmar. Jag tyckte det såg precis ut som ett plagg från butiken och jag kunde inte förstå att det var jag som hade gjort det, säger hon och ler.

Klädskapande blev hobby

För fyra år sedan övergick Antfolks klädskapande från hobby till yrke. Hon syr ekologiska barnkläder under klädesmärket Myrfolk. Dessutom har hon nyligen öppnat livsstilsbutiken Verket tillsammans med sin hantverkarkollega Rebecka Erlands. Butiken rymmer även deras ateljé.

– Klädindustrin är ett gigantiskt maskineri och det är svårt att få igenom förändringar. Vi måste ändå orka kämpa för att det ska bli bättre. Det finns hopp. Jag vill vara med och inspirera människor att göra hållbara val, säger Antfolk.

Är det extra viktigt att kristna människor tänker på klädkonsumtion ur ett mer etiskt och miljövänligt perspektiv?

– Det är viktigt att alla människor gör det, men kanske speciellt att vi kristna som tror att Gud har gett oss jorden att förvalta gör det. Det är en uppgift som vi ska ta på allvar och vi ska försöka vara goda förebilder, säger Antfolk.

Kristan borde tänka mera aktivt på miljön

Även Simon Lampenius tänker i samma banor. Han arbetar som koordinator för sociala medier vid Kyrkostyrelsen, som är en av samarbetsparterna kring ekofastan.

– Vi som kallar oss kristna borde tänka mera på att göra något aktivt för miljön.

Han berättar att temat hållbar klädkonsumtion valdes som tema för att det är något konkret och något som berör oss alla. Lampenius understryker ändå att tanken med ekofastan inte är att ge någon dåligt samvete för sin klädkonsumtion.

– Vi vill väcka nya tankar. Ett mål är att människor ska börja se klädkonsumtion som en aktiv handling i stället för något slentrianmässigt. Vi kan alla göra något för miljön även om det är något litet.

EKOFASTAN

- Evangelisk-lutherska kyrkans fastekampanj som lyfter fram omsorg om miljön.

- Pågår i år 6.3–20.4.2019.

- Ekofastan arrangeras i år för åttonde gången och det aktuella temat är hållbar klädkonsumtion.

- Sammanfaller med kyrkans stora fasta inför påsken och genomförs som ett samarbete mellan Kyrkostyrelsen, Finlands svenska Marthaförbund och Domkapitlet i Borgå stift.

- En av förhoppningarna med kampanjen är att minskad konsumtion och stillhet ska ge tid för eftertanke och tid för mötet med Kristus.

- Läs mer på ekofasta.fiÖppna länk i ny flik

Text och foton: Ida Erikson