Barnen och barnet

”Låt barnen komma hit till mig”, säger Jesus. Uttrycket finns i Mark 10:14 och jag upplever att det inte finns någonting finare och mäktigare än betydelsen i dessa ord som Jesus formulerade. Men när vi går tillbaka till den tid när vår tideräkning började, så var det faktiskt Jesus själv som kom till oss människor som ett litet barn.

Vi får en gåva om hopp och liv i form av ett litet nyfött och hjälplöst barn. Detta barn får vi varje jul inom församlingen och kyrkan välkomna och omfamna i våra hjärtan. Ett hopp får födas och gör sig påmint genom Jesusbarnet.

I församlingens klubbar börjar vi ganska tidigt berätta för barnen att Maria hade en bebis i magen, och när vi närmar oss julen berättar vi om det lilla Jesusbarnet som föddes. Det är som om berättelsen om det nyfödda barnet skulle ligga nära barnen själva. De har kanske fått småsyskon eller sett andra småbarn och hur litet ett barn de själv än är, kan de fulla av förundran uttrycka ”Titta, en bebis!”. Det är någonting så underbart och samtidigt mäktigt med ett nyfött barn.

Det är inte enbart barnen som snabbt tar till sig julens budskap. Även vuxna har lätt att ödmjuka sig och ta ett nyfött barn till sitt hjärta. När man håller ett litet nyfött barn i sin famn inser man att detta mirakel går över allt förstånd och man ser det stora och mäktiga i just det lilla.

Julens budskap är glädjens budskap och i den mörkaste tid får det lilla barnet i krubban lysa upp vår tillvaro. Jag önskar dig en välsignad jultid samt tid att stanna upp och se det största och mäktigaste i just det lilla.

God Jul och Gott Nytt År!

Tererse Söderman
vik. ledare för barnverksamheten i Vasa svenska församling