Nyhetslista

Till nyhetslistan

Karolin Wargh står framför den mäktiga orgeln i Trefaldighetskyrkan.

Orglarna lockade Karolin till Vasa

13.10.2020 13.25

Förra året blev Karolin Wargh ”Årets kantor”, och i september tog hon vid som den nya kantorn i Vasa svenska församling. Till Vasa kommer hon från Solf, där hon varit de fem senaste åren.

Karolin Wargh har alltid upplevt en stor skillnad mellan de församlingar hon jobbat i, bland annat Övermark och en gång tidigare som vikarie i Vasa. Storlek, tradition och anda skiljer åt från ställe till ställe, och till exempel i Solf har man satsat extra mycket på barnverksamheten. Det tilltalade Karolin.

Som kantor och del av ett kollegium har hon själv både ansvar och möjlighet att påverka just traditioner och anda, som när hon leder församlingens körer och skapar olika musikupplevelser ihop med andra. Då har hon dessutom friheten att välja hurudana körer hon bildar, vilken repertoar hon vill lägga upp och hur hon ordnar sina övningar.

I Solf blev även Karolin en av dem som satsade mycket på barnverksamheten. Hon ledde barnkören som så småningom blev en ungdomskör, och lärde flera barn att spela orgel.

– Om barn inte spelar orgel är det aldrig för att barnen inte skulle kunna det, säger Karolin.

– Utan bara för att ingen lärt dem.

Det var också tack vare de här projekten som Karolin blev korad till det nationella priset ”Årets kantor” ifjol. Ett pris som delades ut i Lahtis och som bland annat motiverades så här: ”Karolin gör sitt arbete med stort hjärta, entusiasm och skicklighet. Med det här valet vill styrelsen för Finlands kantor-organistförbund lyfta fram det omfattande musikarbete som görs i Borgå stift.”

Hon blev glad över både motiveringen och priset, men också så förvånad att hon ifrågasatte den som ringde med beskedet från styrelsen. Kanske för att Karolin aldrig sett sig själv som en framgångsrik karriärsperson.

Utbildat sina vikarier

I själva verket hade Karolin läst informationsförvaltning parallellt med musikstudierna, och var nästan färdig bibliotekarie när hon drogs in i orglarnas värld på heltid. Orglarna hade länge funnits med på ett hörn och vid Korsholms församlings musikskola – där hon också jobbar parallellt – började hon ge sina pianoelever möjlighet att också lära sig orgel. Dels för att Karolin tyckte om utmaningen och dels för att hon visste att barnen skulle klara av den.

– Det går lika bra att lära sig att spela orgel som vilket annat instrument som helst.

Själv började hon spela piano som sjuåring och sökte sig till orgeln först som nästan vuxen, och eftersom det inte fanns några sådana kurser då tog hon kontakt med en kvinna vid Korsholms musikinstitut och frågade ifall hon kunde ge henne lektioner. Och nu när Karolin ger samma undervisning till egna elever börjar hon oftast med att lära dem grunderna i pianospel. Sen om eleven vill fortsätta med själva orgeln övar de upp motoriken med fötterna – och registrerandet, som också är en sak för sig.

Det är också möjligt att börja med orgelspel som sitt första instrument, om eleven bara vill. Av Karolins elever finns det redan en som arbetar som kantor och två andra som kommit såpass långt att de kan vikariera Karolin ibland då det behövs.

Förrättningsmusiken viktig

Utöver att leda musikverksamheten i församlingen deltar kantorn i förrättningar och gudstjänster. Och även där trivs Karolin med att få ange tonen. Vid många bröllop och begravningar vill familjerna ändå själva välja musiken, och även om de flesta stycken är sådana som Karolin gärna spelar har det kommit lustiga och lite annorlunda beställningar genom åren. Då tycker Karolin att det är viktigt att ha mod att säga nej, ifall en låt inte hör hemma i kyrkorummet.

– Även om jag gärna hade spelat samma låt privat, säger hon.

Det handlar om värdighet, och det var för övrigt en sak som Karolin lade märke till när hon tog sin kantorsexamen – att man inte beaktade teologin så värst mycket under utbildningen.

– Vi blev utbildade i hantverket, men sällan i värdegrunden, och det hade absolut behövts, eftersom det är en verklighet som möter en i jobbet sen.

Eftersom Karolin växte upp med en präst som pappa fick hon mycket gratis när det gäller kyrkoåret, och även om det var musiken – och inte tron – som lockade henne till kyrkan, så ser hon sig själv som kristen.

– Det hade varit hyckleri att sitta vid orgeln och understöda det som sker i kyrkan, utan att tro på det.

Men trots gratiskunskapen hade hon gärna sett att kantorsutbildningen innehöll kurser i hur man möter människor i sorg till exempel, eftersom det också är en stor del av arbetet. Den del som hon upplever mest meningsfull.

På begravningar kan Karolin stämma till eftertanke med orgeln, och bära upp människors sorg med rätt musik.

– Och jag försöker att aldrig göra nåt på slentrian. Varje kärlek är unik. Varje minne. Varje relation till den avlidna.

Orglarna lockade i Vasa

När Karolin sökte jobbet i Vasa svenska församling var det ändå inte riterna som lockade mest – utan faktiskt orglarna. Hon har spelat en del på orglarna i Trefaldighetskyrkan och Brändö kyrka, och de är mera avancerade än de hon spelat på de senaste åren. För, som det också sades på prisutdelningen i Lahtis, har Karolin alltid varit mån om att utveckla både andra och sig själv musikaliskt.

Nu när hon avslutat sitt arbete i Solf hoppas Karolin att det ska komma en ny kantor dit som är villig att fortsätta med barnverksamheten hon byggt upp. Även i Vasa vill hon jobba mycket med barnen, och bland annat barnkörer.

– Det är så intressant att till och med småbarn kan lära sig sjunga tvåstämmigt med rätt metoder, säger Karolin.

– Det gäller bara att utveckla deras lyssnande. Deras gehör.