Trefaldighetskyrkan, historia och bilder

Trefaldighetskyrkan, som är ritad av C. A. Setterberg och representerar engelsk nygotik är byggd 1862. Gråstenen som behövdes för sockeln kördes med häst och släde från Rödgrund. Från Sverige beställdes 4 000 tunnor kalk. Teglet till väggarna hämtades från ett tegelbruk i stadsdelen Sandviken. Glaset till fönstren beställdes från Nordsjö glasbruk. Ärkebiskop Edvard Bergenheim invigde kyrkan 5.9.1869. 

De två första kyrkklockorna skaffades från Sverige, och den tredje först på 1960-talet från Heidelberg i det forna Västtyskland.

Renoveringar

Kyrkan har genomgått flera omfattande renoveringar. Kyrksalen målades om en första gång 1891 och fick då ljusare och klarare färger.

När kyrkan grundrenoverades 1960–1961 återfick kyrksalen i hög grad sina ursprungliga färger. Altarrunden hade ursprungligen formen av en halvcirkel. 1961 öppnades altarskranket på ett tidstypiskt sätt mot kyrksalen. På det sättet kom prästen närmare människorna i bänkarna. Vestibulen vid huvudingången förstorades genom att kyrksalen förkortades. Kyrkans källare togs i bruk och gjordes om till samlingsutrymmet Kryptan.

Den senaste totalrenoveringen gjordes under museiverkets överinseende år 2000. Träytorna fick då ekådring och läktarräckets blomstermotiv målades i enlighet med den ursprungliga modellen. I samband med grundrenoveringen år 2000 restaurerades alla altartavlor i Valamo kloster. Predikstolen återfördes till sin ursprungliga plats och höjdes en halv meter. Altaret försågs med hjälpbord, så kallade kredensbord, och läspulpeten – ambon – förnyades. Takkronorna som uppbevarats i lagerutrymmen renoverades och placerades åter i kyrkorummet. Lamporna till takkronan anskaffades från Polen och läktarnas armaturer från Sverige.

Altartavlorna

Den värdefullaste målningen i kyrkan är Albert Edelfelts år 1894 målade altartavla ”Herdarnas tillbedjan”. I tavlan har Edelfelt på ett lyckat sätt förenat det finska folkets karaktärsdrag – i herdarna och Maria – med undret i och glädjen över ett nyfött liv. I motivets bakgrund kan man skönja renässansens harmoni och gotikens andäktighet. Albert Edelfelt skisserade själv inramningen av ek som färdigställdes för altartavlan.

Till vänster om Herdarnas tillbedjan finns altartavlan ”Den heliga nattvardens instiftande” som är målad av R.W. Ekman 1861. I tavlan förefaller det som om betraktaren inbjuds till den gemensamma måltiden med Kristus; utrymme verkar ha reserverats framtill. Lärjungarna har avbildats som individer, var och en reagerar på sitt eget sätt på Jesu ord.

På högra sidan har vi altartavlan ”Jesus gravläggning” som är målad av L. Sparre och blev färdig 1897. Sparres tavla är den emotionellt starkaste av altartavlorna.

Textilier och ljusstakar

Textilkonstnärinnan och Vasabon Kaarina Heikinheimo har planerat en del av kyrkans altartextilier i de liturgiska färgerna. Textilkonstnärinnan Dora Jung har planerat en del av kyrkans mässhakar. De nyaste kyrkotextilierna är utformade av professor Päikki Priha år 2003.

De fotförsedda stor ljusstakarna som finns i kyrkans kor har planerats av arkitekt Erik Kråkström. De skänktes till kyrkan år 1961 av Vasa stadsfullmäktige i samband med återinvigningen av den förnyade kyrkan.

Missionsljusgloben påminner oss om uppgiften att föra ut evangeliet i världen. Genom att tända ett ljus stöder du missionsarbetet.

Orgel

Kyrkan har en mekanisk orgel med 45 stämmor (Marcussén & Søn) och en kororgel med 4,5 stämmor (Ryde & Berg) samt piano och elpiano. Kyrkans orgel förnyades år 1975, men orgelfasaden som ursprungligen planerades av C.A. Setterberg bibehölls. 

Kyrkparken

Kyrkparken planerades och inrättades år 1865. En betydande förändring inföll på 1920-talet, då granhäcken som omgav kyrkan togs bort. Efter många planeringsskeden upprustades parken år 1996 till sin nuvarande form.