Till nyhetslistan

Han har varit förtroendevald inom kyrkan i 40 år

Göran Stenlund har varit förtroendevald inom kyrkan i fyra decennier. Till dagens unga som vill vara med och påverka hälsar han: ”Ställ gärna upp där du blir tillfrågad om att hjälpa till med något! Du kommer att få mera än du ger”.

Göran Stenlund och Axel Wargh

-Kristus ska vara kyrkans centrum. Om det får vara vårt riktmärke, faller också allt annat på plats, säger Göran Stenlund, här med barnbarnet Axel Wargh.

Text: Hanna Klingenberg
Foto: Camilla Andersson


Hur kom det sig att du tog steget in i en kyrklig gemenskap där du märkte att du kunde påverka?

– Det började, som det så ofta gör, genom att någon kontaktade mig och bad mig ställa upp. I mitt fall gällde det valet till kyrkomötet år 1982. Då var jag 31 år gammal och 40 år senare är jag ännu kvar på samma bana.


Vad driver dig i ditt engagemang? För det är väl knappast pengarna då man oftast ställer upp gratis?

– För min egen del är jag djupt tacksam över att få vara kristen. Därför vill jag gärna vara med i arbetet för att så många människor som möjligt skulle få sin glädje i Herren. Det innebär att lyfta fram det centrala innehållet i vår kristna tro, ha omsorg om varandra och särskilt ta sig an dem som har det svårt på något sätt.

Finns det någon lustig anekdot från din första tid som förtroendevald som du aldrig kommer att glömma?

 – På 1980-talet var det en äldre prästman i kyrkomötet som ibland brukade slumra till där han satt på sin plats under de långa förhandlingarna. Och det gick väl an. Men när han började snarka högt och ljudligt blev det värre

Finns det då någon episod i dessa förtroendeuppdrag som av någon anledning gjort dig sömnlös?

– Nej, jag har nog alltid sovit gott på nätterna!

Men du har varit med om att fatta tunga beslut. Har det då funnits stunder då du känt att “nu bränner det till, nu är det riktigt avgörande”?

– Frågor som tangerar vårt innersta är svåra. Det kan gälla teologiska övertygelser som vi grundar på Bibeln. Det kan gälla vår språkliga identitet eller andra frågor som går på djupet.

Har du själv förändrats under de 40 åren inom kyrkan, och i så fall hur? Och har förändringen varit plågsam eller intressant?

– Under årens lopp har jag ju blivit äldre. Det är en klar förändring! De kroppsliga krafterna har självfallet avtagit, men samtidigt har livserfarenheten ökat. Alltmer fylls jag av tacksamhet över det som författarinnan Lina Sandell formulerat i en känd psalm: ”Jag kan icke räkna dem alla, de prov på Guds godhet jag rönt.”

 

-Om människorna tappar bort Guds närvaro i sina liv, då mår de inte bra.
Det är mycket sådant vi ser omkring oss idag, säger Göran Stenlund.


Hur har du sett samhället förändras under åren?

– Kyrkolagen definierar fyra uppgifter för kyrkan: att förkunna Guds ord, att förvalta sakramenten dop och nattvard, att utbreda det kristna budskapet genom missionsarbete och att förverkliga kärleken till nästan genom diakoni. I dagens samhälle är många materiellt inriktade, vilket lätt återspeglar sig i kyrkan och församlingarna. Det leder till att man nog förstår sig på diakoni, att ge materiell hjälp till dem som lider nöd. Och det är bra. Men missionsarbetets betydelse är minst lika stor. Att hjälpa människor i andra länder att lära känna Kristus hör till det viktigaste vi kan göra.

I ditt privata yrkesliv har du bland annat varit verksamhetsledare för Svenska Lutherska Evangeliföreningen (SLEF), som är en av kyrkans missionsorganisationer. Räknar du in de kyrkliga förtroendeuppdragen som en del av ditt arbete eller har de mera varit en sidogrej?

– Efter ett par år som assistent i matematik vid Åbo Akademi kallades jag till musikledare i SLEF. Efter drygt 20 år i den uppgiften kallades jag till verksamhetsledare i SLEF och efter 24 år som verksamhetsledare gick jag i pension. Arbetet inom SLEF och uppgifterna som förtroendevald inom de kyrkliga organen har kompletterat varandra och vidgat perspektiven, tycker jag.

Är kyrkan en del av samhället idag eller en mera separat organisation, och hur skulle du vilja att det var?

– Vi ska inte eftersträva någon teokrati, där den politiska makten utövas av en religion och dess prästerskap. Men om människorna tappar bort Guds närvaro i sina liv, då mår de inte bra. Det är mycket sådant vi ser omkring oss idag. Därför behöver vi arbeta för att människor skulle få möta Guds godhet och höra budskapet om nåd och förlåtelse i Jesus Kristus.

Som alla organisationer kräver kyrkan mycket byråkrati för att fungera, men kan byråkrati hänga ihop med just andlighet och isåfall hur?

– Reformatorn Martin Luther talade om det andliga och det världsliga regementet, det vill säga vi behöver följa Guds ord men också mänskliga ordningar. Båda behövs.

Vad vill du säga till ungdomar med visioner som gärna skulle engagera sig idag, men som kanske inte vet hur de ska göra eller om det ens är någon vits?

– Ställ gärna upp där du blir tillfrågad om att hjälpa till med något! Du kommer att få mera än du ger. Jobba mot gemensamma mål tillsammans med andra! Att göra en insats på det kyrkliga fältet är ett lagarbete, precis som inom idrottsrörelsen. Tänk långsiktigt och ha tålamod! Resultaten kommer i det långa loppet.

Jag frågade tidigare om en anekdot från historien – så har du också någon som beskriver eran vi nu lever i?

– ”Gud är död!” utropade den tyske filosofen Friedrich Nietzsche, som inte gillade religion. ”Och vem är Nietzsche?” lyder Guds svar.

 


Göran Stenlunds kyrkliga förtroendeuppdrag

  • ett av Borgå stifts ombud i kyrkomötet åren 1982–91, 2000–2007, 2012–2023
     
  • medlem i Vasa kyrkliga samfällighets gemensamma kyrkofullmäktige 1983–2022
     
  • ordförande för gemensamma kyrkofullmäktige 2002, 2005–2006, 2013–2014, 2021–2022
     
  • viceordförande för gemensamma kyrkofullmäktige 1999–2001, 2003–2004, 2015–2020
     
  • viceordförande för Vasa kyrkliga samfällighets gemensamma kyrkoråd åren 2007–2010

4.7.2022 09.04