Till nyhetslistan

Färdas långsamt längs Österbottens officiella pilgrimsled

Pilgrimsvandringsleden St Olav Ostrobothnia blev i maj officiellt certifierad både som en del av St Olavsleden och som europeisk kulturrutt. Rutten är cirka 500 kilometer lång och går från Sideby i söder till Karleby i norr.

Karta över kustremsa. Man med ryggsäck på ryggen. logo med texten St Olav Ostrobothnia.

Den södra och norra sträckningen möts i Gamla Vasa och därifrån går en avstickare till Trefaldighetskyrkan i Vasa. Rutten går längs befintliga grusvägar, landsvägar och vandringsleder genom skogar, odlingslandskap, byar och städer.

I och med certifieringen är den kust-österbottniska pilgrimsleden nu ansluten till den norsk-svenska St Olavsleden som går från Selånger i Sverige till Trondheim i Norge. St Olavsleden är världens nordligaste pilgrimsled och går genom skogar, över fjäll, längs sjöar, samhällen och historiska platser.

Vid slutmålet finns Nordens största katedral Nidarosdomen med Olof den heliges grav. Olof den helige är Nordens äldsta och största helgon.

Staty an en man, ett helgon.
Olof den helige finns avbildad i flera österbottniska kyrkor. Olavsskulpturen på bilden finns i Vörå kyrka. Foto: Tomas Klemets.

2030 är ett jubileumsår

År 2030 är ett viktigt årtal eftersom det då har gått 1 000 år sedan slaget vid Stiklestad där Norges kung Olav Haraldsson stupade. Olav var en viking som kristnades. Efter hans död sågs märkliga tecken och mirakel vid hans grav och det sades att han inte var död. Hans själ levde vidare och genom att besöka graven kunde sjuka bli botade, blinda få sin syn åter och döva höra. Många trodde också att de genom att besöka graven kunde frammana goda skördar och framgång i sina olika företaganden.

Ett år efter sin död helgonförklarades Olav. Hans grav sydost om Stiklestad blev snabbt en vallfartsort och säte för Nordens största katedralbygge, Nidarosdomen som finns i dagens Trondheim.

Många involverade

Arbetet med St Olav Ostrobothnia började redan 2019 då Carola Wiik som är projektledare på Kvarnen skickade in en ansökan om bidrag för att ta reda på mera om europeiska kulturrutter och kartlägga om det skulle vara möjligt att få en sådan till Österbotten.

– Vi fick pengar och redan sommaren 2020 bestämde vi med vår referensgrupp att vi ska arbeta för att få en pilgrimsled till Österbotten och att den ska bli en del av den officiella St Olavsleden samt få status som europeisk kulturrutt, säger Carola.

Det är många som testvandrat leden som kartlagts och nu också finns i den digitala kartapplikationen outdooractive.fi. Den permanenta märkningen i terrängen har inletts men blir helt klar först under år 2025. Leden består av 21 dagsetapper som är 20–25 kilometer långa.

Karta över kustremsa med utmärk sträckning.
På kartan syns en schematisk sträckning av den kust-österbottniska pilgrimsleden St Olav ostrobothnia. Den exakta rutten hittas via outdooractive.fiÖppna länk i ny flik.

– Österbotten är fantastiskt fint och det finns vackra ställen precis överallt. Jag önskar att människor som bor här skulle upptäcka närmiljön och alla fina platser. Leden är väldigt varierande med skogar, sjöar, åar, hav, kala bergsknallar, klippor, stränder, fält och österbottniska skogar, utbrister Carola entusiastiskt.

Österbotten är fantastiskt fint och det finns vackra ställen precis överallt. Jag önskar att människor som bor här skulle upptäcka närmiljön och alla fina platser.

– För att inte tala om plattlandet! Det är vårt kännetecken och skiljer vår pilgrimsled från andra leder ute i världen.

Hon berättar att tanken är att visa på det vanliga livet i Österbotten och att leden avsiktligt går genom byar och städer inkluderande industri, lantbruk, egnahemshus, höghus med mera.

Man med ryggsäck tittar ut över skog och hav.
Foto: St Olav Ostrobothnia, Kaj Lindh.

På varje dagsetapp finns minst ett förslag på övernattningsplats till ett rimligt pris och längs leden finns matställen och livsmedelsaffärer.

Övernattningsställena finns listade på ledens webbplats stolavostrobothnia.fiÖppna länk i ny flik. Men det finns fortfarande behov av boende och förhoppningen är att ännu fler föreningar, församlingar, organisationer och privatpersoner skulle kunna erbjuda enklare övernattingsformer.

Text och grafik: Johanna Backholm

Artikeln har publicerats i Kyrknytt 2/2014.

Tilläggsuppgifter

Johanna Backholm
Johanna Backholm
kommunikatör
Rådhusgatan 13, vån. 3
65100 Vasa

17.9.2024 09.05