Till nyhetslistan

Läger och gemenskap är det vi minns från skriban

Kyrknytt frågade tre Vasabor om deras minnen från sin konfirmationstid. Bekräftelse på dopet, roliga dagar och gemenskap som bär genom livet är saker som lyftes fram.

Kollage av porträttbilder av Anna Sundback, Lilian Hellström och David Forsblom.

Anna Sundback, Lilian Hellström och David Forsblom minns sin skribatid med glädje.

Vi frågade:

  • Vad minns du från din konfirmationstid?
     
  • Hur gick det till när du blev konfirmerad?
     
  • Finns det något från din konfirmationstid som du bär med dig ännu idag, eller något du fick uppleva som påverkar dig ännu i dag?

 

Anna Sundback, konfirmerad i Trefaldighetskyrkan, Vasa 9.4.1994

Anna Sundback.

Anna Sundback.

Jag deltog i vinterskriban och vi hade ett helgläger på Alskat. Under själva konfirmationen, råkade jag vid trosbekännelsen säga ”sitter på Guds södra sida” i stället för ”sitter på Guds högra sida”. Jag var inte nervös, men det kom ut fel. Det misstaget kan jag skratta åt än i dag.

Under själva konfirmationstiden hade jag inga kompisar med mig, utan jag var ute på min egen resa. Min bästa kompis under högstadiet är pingstvän och min andra bästis är född ett år före mig.

Efter konfirmationen fick jag en ring av min far i present, men den tappade jag i en toalett i Åbo. Jag saknar ringen än i dag, som både var ett  konfirmationsminne och en symbol som min pappas flicka.

För mig var konfirmationen en bekräftelse av dopet och något som symboliserar att jag höll på att lämna barndomen. Det var också starten för att  omvandla min barnatro till vuxen tro.

För mig var konfirmationen en bekräftelse av dopet och något som symboliserar att jag höll på att lämna barndomen. 

Ett av de starkaste minnena är när Mikael Heikius berättade om kyrkorgeln i samband med en undervisningskväll.

Lilian Hellström, konfirmerad i Kronoby församling år 2007

Lilian Hellström.

Lilian Hellström.

Kronoby har skriftskolan på vintern och jag minns lägret på sportlovet bäst. Sportlovslägret ordnades i Lappo och jag som tävlade i skidåkning fick också tid för att träna när vi hade fritid.

Efter min egen konfirmation fortsatte jag fem år som hjälpledare i församlingen. Jag ser tillbaka på tiden som väldigt givande med många roliga dagar!

Jag ser tillbaka på tiden som väldigt givande med många roliga dagar!

Jag tog mina första steg in i kristendomens värld under konfirmationstiden, och tron har jag haft med mig sedan dess.

David Forsblom, konfirmerad i Esse församling midsommardagen 2001

Davis Forsblom.

David Forsblom.

Jag minns att vi under läsåret hade lektioner då och då, ett helgläger på Pörkenäs och sen ungefär en veckas läger i mitten av juni. 

Jag har positiva minnen från konfirmationstiden. Gemenskapen var god och jag minns det som en glad tid. Jag hade börjat läsa Bibeln och såg fram emot att fördjupa mig i den kristna tron. Pörkenäs och ungdomsverksamheten vid ”stugo” i Esse församling blev en viktiga platser för mig under ungdomstiden. Sen fortsatte jag också som hjälpledare i flera år.

Jag hade börjat läsa Bibeln och såg fram emot att fördjupa mig i den kristna tron.

Gemenskapen under ungdomstiden ser jag positivt på ännu idag och det är betydelsefullt för mig. Jag började också musicera i den här vevan. Det är något som jag har stor glädje av ännu idag och som fick sin början i skriftskolsammanhangen.

Text: Caroline Lång.
Foton: Privat och församlingens arkiv.

Artikeln har ingått i församlingstidningen Kyrknytt nr 2/2021.

3.6.2021 11.11