Nya utrymmen behövs men hur det ska göras är ännu öppet

Från konditionsgranskningen framgår att det i båda fastigheterna på Skolhusgatan och Vasaesplanaden finns spår av vatten- och fuktskador i konstruktioner vilket medför risker. Undersökningen av inomhusluften påvisar att situationen varierar väldigt mycket i olika utrymmen. Det finns rum som kan anses vara i gott skick, rum där det förekommer smärre problem men också rum där personalen kan utsättas för onödigt höga belastningar.

Ekonomidirektör Kjell Fellman berättar att två mötesrum har stängts och att en del anställda har bytt arbetsrum till antingen andra delar av huset eller till någon helt annan fastighet.

– Personalen har underrättats om situationen och nödvändiga åtgärder har vidtagits med tanke på personalens bästa.

En kulturhistorisk undersökning har också gjorts, den rapporten finns nu hos museiverket som tar ställning till om någon av de befintliga byggnaderna eventuellt har ett kulturhistoriskt värde och därför bör bevaras. Fastigheten på Skolhusgatan är byggd 1956 och den på Vasaesplanaden 1978. Båda fastigheterna representerar sin tidsålder och fasaderna är i så gott som ursprungligt skick.

Förberedande fas

För tillfället är samfälligheten inne i en förberedande fas och diskussioner om planläggningsprocessen förs med Vasa stad. Planläggningen beräknas bli klar nästa år.

– Tills vidare har vi haft väldigt bra diskussioner med Vasa stad och på samfälligheten är vi övertygade om att vi kommer att hitta lösningar som passar oss båda, säger Kjell.

Planläggningsarbetet omfattar bland annat diskussioner om tomtens framtida utnyttjandegrad. Någon gång under arbetet med planläggningen förväntas också museiverket ge sitt utlåtande.

– Om allt går enligt planerna och inga hinder kommer i vägen kan vi börja eventuella rivningsarbeten år 2024. Men om det exempelvis inkommer besvär kan byggstarten fördröjas väsentligt.

Många möjligheter

I det här skedet finns otaliga möjligheter för hur fastighetsbygget på Skolhusgatan-Vasaesplanaden kan förverkligas. Det kan hända att båda eller enbart en av de befintliga fastigheterna sparas eller så rivs de båda. Om tomtens utnyttjandegrad höjs kan man tänka sig många olika kombinationer av både gammalt och nytt, eller enbart nytt.

Arkitekt Kalle Viljanen arbetar som bäst med att ta fram alla tänkbara scenarier.

– Jag väntar med spänning på vilka olika möjligheter Kalle presenterar. Vi har inte låst oss vid något alternativ och Kalles uppgift är att öppna för nya tankar och ge oss nya visioner, säger Kjell.

Utgående från Kalles skisser görs kostnadsberäkningar för de olika alternativen. Tills vidare är budgeten för bygget 20 miljoner euro.

Bygget omfattar bostadslägenheter som ska säljas till utomstående så nettoinvesteringarna beräknas bli 8–10 miljoner euro. De slutliga kostnaderna är långt beroende av hur priset på byggnadsmaterialet utvecklas, samt hur den slutliga finansieringen ordnas med produktionen och försäljningen av bostäderna.

Anställda har gett sina önskemål och också förtroendevalda kommer att få ge sin synpunkt på bygget. Sist och slutligen är det gemensamma kyrkofullmäktige som avgör hur helheten förverkligas.

Text och foto: Johanna Backholm
Artikeln har ingått i Kyrknytt 3/2022.