Anki Sandvik är en av föreningens två fängelsemissionärer. Hon har verkat som fängelsemissionär i ungefär 20 år, och är också ordförande för föreningen.

– Jag blev tillfrågad om jag ville komma med i verksamheten och tackade ja. Efter några år ville man från fängelsets sida att jag skulle gå den tvååriga utbildningen till fängelsemissionär. I dag är jag mycket tacksam att jag tog chansen och att jag har möjlighet att verka bland fångarna.

I dag är jag mycket tacksam att jag tog chansen och att jag har möjlighet att verka bland fångarna.

Anki har hjälp av ett antal frivilliga som är med under besöken i fängelsekyrkan. Timmen i fängelset innehåller både sång och vittnesbörd, och avslutas med en fikastund. Då finns det tid för förbön och möjlighet att diskutera andliga eller mer vardagliga saker.

Trots att föreningen bildades för att i huvudsak betjäna de svenska fångarna går andakterna i dag mestadels på finska. Om det behövs tolkar man till svenska och i dag allt oftare också till engelska.

Vilken är den största utmaningen när du besöker fängelset?

– Jag upplever inte besöken så utmanande, men det är viktigt att bemöta fångarna med respekt, att komma på deras villkor. De behöver mycket uppmuntran och ska känna att vi vill hjälpa och tjäna dem.

Och vad är mest givande?

– När de kommer fram och tackar, när jag märker att tuffa män och kvinnor blivit berörda av det vi delat med dem. Då känns det att vi fått vara en kanal för Gud och det är väldigt belönande.

När jag märker att tuffa män och kvinnor blivit berörda av det vi delat med dem. Då känns det att vi fått vara en kanal för Gud och det är väldigt belönande.

Sista veckoslutet i september firas föreningens 40 år i samband med ett möte i Elimkyrkan i Kvevlax. Anki predikar, och föreningen informerar om verksamheten.

Den som vill är välkommen att bli aktiv i föreningen, även om Anki inte kan lova att alla som önskar ryms med i grupperna som besöker fängelset.

– Fast vår omsättning är liten är vi tacksamma för bidrag från enskilda och församlingar. Bland annat har vi kunnat köpa biblar och litteratur på andra språk än finska och svenska, som finns från förr i fängelset. Det är viktigt, eftersom allt fler fångar har andra modersmål.

– Men mest av allt behöver vi förböner, det är bönen som bär vårt arbete, säger Anki.

Vasa svenska fängelsemission

– Vasa svenska fängelsemission är en fristående ekumenisk förening, grundad av aktiva i olika församlingar. 
– I dag har föreningen två fängelsemissionärer, Anki Sandvik och Lars Edberg.
– För att bli fängelsemissionär genomgår man en utbildning som sträcker sig över två år.
– Föreningen samarbetar med fängelsets egen präst, Juha Haapasaari.
– Evangelisation riktad till interner har långa traditioner i Vasa. Det var här Mathilda Wrede, känd som fångarnas vän, inledde sin gärning på 1880-talet.

Artikeln har ingått i Kyrknytt 2/2025.

Text och foto: Johan Backholm.