– Som diakon får du världens bästa yrke, säger lektor Luisa Tast.

Hon utbildar både diakoner och kyrkliga ungdomsarbetsledare vid yrkeshögskolan Novia i Vasa och har själv jobbat som diakon i många år. 

– Diakonen möter människor som är på kant med mycket i livet och en person som är på botten känner sig ofta helt värdelös. Som diakon får man vara med och ge människan ett värde igen, utifrån det kristna perspektivet.

Som diakon får man vara med och ge människan ett värde.

När Luisa studerade fanns hela diakonutbildningen på Lärkkulla i Karis. Den som vill bli diakon eller ungdomsarbetsledare i dag behöver först söka in till en socionom (YH)-utbildning och sedan välja tilläggsbehörighetsgivande studier i diakoni eller kyrkans fostran.

– Vart tredje år startar vi en ny grupp med diakoner och kyrkliga ungdomsarbetsledare men alla som inleder sina socionomstudier hos oss har möjlighet att välja behörigheten inom ramen för sin studietid.

Andliga studier på en vanlig yrkeshögskola

Luisa brukar berätta om tiden på Lärkkulla för sina studerande. Där var de studerande i en kristen kontext och det var vanligt med andakter och att be tillsammans.

– Det var inget måste, men en del av kulturen där och jag trivdes jättebra.

Enligt henne finns det vissa utmaningar med att utveckla en kristen identitet på en vanlig yrkeshögskola där man inte kan utöva sin tro på samma sätt. 

– Det är inte nytt att en yrkeshögskola har hand om en andlig utbildning, man kan ju till exempel också bli präst på universiteten. Men den egna kristna utvecklingen hör starkt ihop med yrkesidentiteten, så det som saknas mest är nog den andliga fördjupningen.

Mentorskap som stöd

Kyrkan har varit med och format läroplanen för utbildningen till diakoner och ungdomsarbetsledare och med tanke på den andliga fördjupningen erbjuder man också ett mentorskap. Det hör inte till studierna, men innebär att alla elever har rätt att få en mentor från församlingen.

– Genom mentorskapsprogrammet får studerande en naturlig koppling till kyrkan redan under studietiden, säger Luisa som själv också var mentor när hon jobbade som diakon i Vasa svenska församling.

– Det kunde börja med att någon kom på praktik med mig och sedan blev jag den personens mentor under resten av studietiden. Om man trivs ihop vill man ju ändå ha kvar kontakten, allt handlar om relationer.

Hur mentorskapet formas bestäms av mentorn och den studerande själva.

– Man kan träffas över en lunch eller kaffe och prata om det som råkar dyka upp eller boka in regelbundna samtal. 

Ett dygn med andlig fördjupning

Som ansvarig för yrkesstudierna till kyrkliga yrken är Luisa med och planerar mentorskapsdagarna – ett dygn med andlig fördjupning som handlar om att lära känna sig själv och speglas i någon som jobbat länge i kyrkan.

Man reflekterar över allt från sin egen bakgrund och tro till vem man är och vilken relation man har till Gud.

– Vi funderar också på hur vi kan bli professionella samtidigt som tron är så personlig. För det är viktigt att den egna tron är stabil när man möter människor som har en annorlunda tro eller kanske inte har någon tro alls, säger Luisa.

Helhetssyn på människan

Även om man inte utövar sin tro på lektionerna så finns det andliga perspektivet alltid med.

– I socionomutbildningen har man en holistisk människosyn som innebär att man räknar med både kropp och själ. I yrkesstudierna till diakon och ungdomsarbetsledare räknar vi med kropp, själ och ande.

I yrkesstudierna till diakon och ungdomsarbetsledare räknar vi med kropp, själ och ande.

En kurs behandlar själavård. En annan kurs tar upp kyrkans interkulturella arbete och handlar om att möta människor med annan religiös eller kulturell bakgrund.

– Då får man jobba med sina attityder och ifrågasätta egna fördomar.

Livslinjer och samtal om tro

I kursen Andligt arbete får de studerande som uppgift att illustrera sin "andliga livslinje" på ett kreativt sätt där det framkommer hur deras tro har utvecklats i olika riktningar genom åren. Den kartan delar de sedan i mindre grupper.

– Då de får lyssna på varandras livsberättelser blir det också tydligt hur onödigt det är att jämföra sin egen tro med andras. Allas liv ser så olika ut – någon har kanske alltid varit troende, en annan har ett tydligt datum för när hen kom till tro.

Luisa har aldrig upplevt obekväma teologiska debatter i klassrummet, till exempel om vilken typ av kristendom som är mera rätt eller fel.

– Socionomperspektivet är så starkt här. Det här med att vilja bemöta andra människor är en så grundläggande del i personligheten hos de som söker sig till utbildningen att det snarare faller i andra diket: De har mycket lättare att vara självkritiska än att kritisera andra och varandras tänkesätt. Man är rädd för att trampa på andras tår. Relationerna är mycket viktigare än att man tycker lika.

Bli diakon eller ungdomsarbetsledare med kyrklig inriktning

- Den som vill bli diakon eller ungdomsarbetsledare behöver först söka in till en socionom (YH)-utbildning och sedan välja tilläggsbehörighetsgivande studier i diakoni eller kyrkans fostran.
- Vid Novia kan man inkludera den helheten på sammanlagt 90 studiepoäng i sin allmänna socionomexamen på 210 studiepoäng – eller söka in till studiehelheten via Öppna YH i ett senare skede.
-  Socionomutbildningen räcker tre och ett halvt år varav yrkesstudierna tar ett och ett halvt år. Vart tredje år startar en ny grupp för blivande diakoner och kyrkliga ungdomsarbetsledare.
-  Utbildningen är gemensam för Vasa och Åbo. Sedan hösten 2022 har det varit möjligt att delta på plats i Vasa.

Text: Hanna Klingenberg.
Foto: Camilla Andersson

Artikeln har ingått i Kyrknytt 1/2026.