Till nyhetslistan

”Vi vill inte ställa någonting mellan Gud och människan”

I sommar håller de väckta eller ”körttiläiset” sin stora sommarfest i Vasa. En av de troligtvis över 20 000 deltagarna är Nurmobon Jani Kela, som sällan missar väckelserörelsens årliga storevenemang.

Kvinnor och män klädda i mörkblåa dräkter sitter på en bänk och pratar och skrattar.

Benämningen körttiläiset (skörtister) kommer ursprungligen från den skörtdräkt de väckta använde ända fram till 1940-talet. På sommarfesterna händer det ännu att man kan se deltagare med den förr så typiska dräkten.

Jani Kela kommer ursprungligen från Suomussalmi i Kajanaland. Där deltog han som ung i församlingens verksamhet, men det var egentligen först när han började studera till ungdomsarbetsledare i Ylivieska som han på allvar kom i kontakt med en av de största och äldsta väckelserörelserna inom vår kyrka: herännäisyys (de väckta), eller körttiläiset (skörtister) som de ofta kallas i folkmun.

Jani Kela.
Jani Kela.

De väckta är en särpräglad finsk väckelserörelse med rötterna i 1700-talets pietism. Det finns ingen direkt motsvarighet på finlandssvenskt håll, och det är ibland svårt att hitta passande översättningar på begrepp som är centrala för rörelsen. Kyrknytt skall därför med Janis hjälp försöka öppna upp vad som är kännetecknande för de väckta och vad som står bakom begrepp som seurat och Siionin virret.

– Gud är stor, och människan är liten, förklarar Jani när jag frågar vad som är kärnan i tron. Ingenting skall komma mellan Gud och människan, alla skall få vara som de är. På våra sammankomster är det ingen som kommer och frågar hur och på vad du tror. Alla skall få det utrymme de behöver.

På våra sammankomster är det ingen som kommer och frågar hur och på vad du tror. Alla skall få det utrymme de behöver.

– Det var också därför som väckelserörelsen kom att bli mitt andliga hem, säger han. Det var en trygg miljö, där jag fick vara mig själv.

Liberal väckelserörelse

De väckta betraktas som en av de mera frisinnade och liberala väckelserörelserna, där man länge välkomnat kvinnor som präster och där inställningen till sexuella minoriteter är öppen och tillåtande. Den beskrivs också ofta som en samhällsengagerad rörelse, med en atmosfär som bejakar dialog och öppna diskussioner.

– Hos oss finns det rum för alla, också de som tycker annorlunda är majoriteten, säger Jani. Vi vill inte mästra någon, utan respekterar och ger utrymme för olika åsikter.

Vi vill inte mästra någon, utan respekterar och ger utrymme för olika åsikter.

Det var alltså under studietiden på folkhögskolan Raudaskylän kristillen opisto som Jani växte in i rörelsen. Där kom han också i nära kontakt med psalmboken Siionin virret och de andliga sammankomsterna seurat som är så kännetecknande för de väckta.

Massor av människor sitter på bänkar på en stor grön gräsmatta.
Sommaren 2023 ordnades Herättäjäjuhlat i Seinäjoki.

Seurat visar att väckelsen i grunden är en lekmannarörelse. Korta, personliga tal varvas med psalmer ur Siionin virret. Ofta är det så att ett tal eller vittnesbörd följs av en psalm som belyser just det som talaren lyft fram. Vem som helst har rätt att tala och få sin berättelse hörd. Ofta samlas de väckta i någons hem, även om det i dag blivit vanligare att man samarbetar med den lokala församlingen och använder dess utrymmen.

– Under studietiden hörde det till att delta i seurat en gång i veckan. Då lärde vi oss de väcktas psalmer och det förväntades också att vi skulle tala på sammankomsterna, berättar Jani.

Förnyelse pågår

Han tilltalas av att psalmerna är utformade som böner. De ger utrymme för egna reflektioner, och ofta också svar på frågor som väckts under sammankomsten.

En ny moderniserad version av Siionin virret utkom 2016, med en del helt nya psalmer. Även om traditionen med seurat lever starkt på många orter söker man också här nya former för att locka yngre deltagare.

I Nurmo har rörelsen i samarbete med församlingen till exempel under hösten arrangerat iltaveisut som riktar sig till unga och unga vuxna. De är utformade som knytkalas och är en lite lättare version av seurat.

I somras ordnades rörelsens årliga stormöte Herättäjäjuhlat i Seinäjoki, med ungefär 22 000 deltagare. Då var Jani med och stod för de praktiska arrangemangen. Programmet på sommarfesterna är mångsidigt, men det är ändå olika seurat som är ryggraden i evenemanget.

Jani Kela sitter på en bänk. I bakgrunden ett stort vitt kors.
Jani Kela var i fjol sommar med och arrangerade herättäjäjuhlat i Seinäjoki. Nu ser han fram emot nästa sommarfest som hålls i Vasa.

– Jag har deltagit i många sommarfester, berättar Jani, som ser fram emot att uppleva sammankomsten i Vasa nu i sommar.

Han poängterar att sommarfesten är öppen för alla.

– Kom med öppet sinne och lär känna oss och vår rörelse, uppmanar han. Och vill du få en lite djupare förståelse för de väckta kan du delta som frivillig, det finns arbetsuppgifter för alla som vill hjälpa till med det praktiska.

Herättäjäjuhlat

- Arrangeras 5–7 juli på Kaserntorget i Vasa. Temat är ”Purjeiseeni tuulta anna – Ge vind i seglen”.
- Det är andra gången sommarfesten hålls i Vasa, första gången var 1964.
- Festkommitténs mål är att evenemanget skall locka 20 000 deltagare.
- Arrangör är Herättäjä-Yhdistys i samarbete med Vasa kyrkliga samfällighet och Vasa stad.
- Info om sommarfesten i Vasa finns på webbsidan herattajajuhlat.fiÖppna länk i ny flik.

Text: Johan Backholm.
Foto: Jukka Ihatsu.

Artikeln har ingått i Kyrknytt 1/2024.

2024-03-01 15:20:00.0